Varför har tjejer så dålig självkänsla?
Det är helt ofattbart hur dagens tjejer kan ha så otroligt dåligt självförtroende som de har, många av dem. Jag skulle kunna ge er fler A4 papper fyllda med exempel. Tänker jag efter så är det egentligen inte alls konstigt. Alla förväntningar och krav tjejer ställer på sig själva är så orimliga att INGEN människa i världen kan uppnå dem. Frågan är mer varför tjejer utsätter sig själva för dessa angrepp?
Jag kan ge er ett bra exempel, utan att gå tillbaka till mig själv för denna insikt. För tro mig, även jag har vart där och är fortfarande delvis.
Jag började i en ny klass häromdagen, universitetet i Göteborg. Nollning är givetvis ett måste och självklart valde jag att delta. Vi hamnade i en grupp på en pub i Göteborg för öl och quiz runda. Sammanlagt var vi ca 10 personer runt det bord jag satt vid, därav ca 6 tjejer. Vi skulle alla delge våra nya klasskamrater viss information om oss själva. Som vanligt kunde jag inte undangå att lägga märke till genusperspektivet i detta. Killarna, och jag, hördes mest runt bordet. De andra lyssnade mer och iaktog, skrattade där det behövdes. Varje tjej, utan att överdriva, inledde sitt "jag heter blablabla" med " jaa det finns ju i och för sig inte så mycket att veta om mig men....." Detta störde jag mig på för att ALLA tjejer runt bordet nedvärderade sig själva på detta sätt UTAN att ens vara medvetna om det. VARFÖR? Varför inledde inte killarna med samma? varför är det bara tjejer som, vanligtvis, gör på detta sätt?
Å andra sidan är detta inte alls ovanligt. Inte konstigt egentligen att dagens tjejer har den syn på sig själv som de faktiskt har. Bland annat media har sänt ut denna bild vilket har fört med sig detta til generation till generation att tjejer inte har samma jämnställdhet som killar. Kolla redan på BB, senare på dagis, senare till skolan.. blablabla.. ni har säkert hört dessa argument FÖR många gånger. Det är egentligen inte detta som skrämmer mig på allvar. Vet ni vad det egentligen är? Det är självbilden från tjejerna själva som har skapat de största klyftorna och för dem vidare. Killar i sig har inga större problem med att tjejer tar plats, för sin talan. Det är tjejerna själva som har valt den position som de har genom att de för fram dessa missgynnade åsikter, medvetet/omedvetet och missunnar sig själva.
Ett annat bra exempel på hur dåligt många tjejer faktiskt mår, också detta både medvetet och omedvetet, är främst deras syn på relationer. När de skaffar sig en partner så gör de flesta, åtminstone många, det största felet en tjej kan göra. De tänker sig in i vad DE ska göra för att deras nyblivna partner inte SKA LÄMNA DEM. Är jag för smal? Är jag inte tillräckligt snäll? Ställer jag inte upp för lite? Är jag inte tillräckligt snygg? Är jag inte tillräckligt bra i sängen? Är jag inte tillräckligt sexig? Varför ska han vara tillsammans med mig? detta är frågor som många ställer sig inför och försöker bättra sig. Många tjejer avstår till och med från att ta bort sminket för att de är rädd för hur deras partner ska reagera om de får de deras tjejer utan smink. OCH det värsta med detta är att det är inte KILLARNAS FEL. Jag har aldrig hört en kille säga något eller uppföra sig konstigt mot mig då de ser mig utan smink. DEt är en föreställning som uppspelar sig i ens egna hjärna. Killar lägger säkerligen inte ens märke till detta. DEt är bara så hemskt att en tjej försöker tillgodose, vad de tror, är en killes begär. FÖt varför skulle inte en kille ha samma krav på sig som en tjej? Om man tittar tillbaka på ens egan behov så eftersträvar man sällan en kille som har ett perfekt yttre, en perfekt kropp. Varför skulle då en kille ha dessa krav? Och även om detta låter klyshigt så är det trots allt insidan som räknas, trots att det samtidigt är viktigt med attraktion.. men den uppkommer inte genom att en tjej har överkrav som INGEN kan leva upp till. Det är skrämmande..
En annan sak som jag har tänkt på idag är då jag läste Linda Skugges bok "Akta er killar, här kommer Gud och hon är jävligt förbannad" som i ett kapitel handlar om porr och analsex. Då kom jag att tänka på varför i helvete visas alltid tjejer som får analsex och verkar njuta maximalt av det, NÄR DET ÄR MÄN SOM HAR G-PUNKTEN I ANALEN, inte tjejer. Alltså borde det vara tvärt om, men det är ett tabubelagt ämne. Och NEJ jag kritiserar därmed INTE tjejer som njuter av denna form av sex.
BYE
Förvirring
En ständig fundering handlar om känslor. Människor är så olika, unika och oförutsägbara. Aldrig kan man till 100% säga att man vet vart man andra medmänniskor. Ena dagen är de ens bästa vänner, nästa hälsa man inte ens på varandra. Hur fungerar och ser egentligen människans tankebanor ut? Finns det något som man urskilja som hjälper en att sätta fingret på det? Handlar det kanske bara om att inte fundera så mycket över det hela för att bara ta det för vad det är, vad människan är? Det kanske till och med är mitt egna tankesätt som försvårar och förstorar dessa frågor, kanske är det betydligt mycket simplare än vad det verkar vara?
Det var en gång en tjej som definierade sitt synsätt på förhållande för mig. Det är en tjej som aldrig själv har vart i en kärleksrelaterad relation. Inte det att det är något underligt med henne, hon är helt normal, har ett jätte fint yttre och inre. Hon ville bara inte ingå i en relation för att det är så vanligt. Då hon förklarade detta förstod jag ingenting. Att vara kär är ju det mest underbaraste som finns, tänkte jag. Varför skulle man inte vilja vara det? Jo, därför att ena dagen är jag kär i en person, nästa månad kanske jag likaväl är kär i en annan. Hon menade på att "vara kär" förlorade sin betydelse, inte minst att säga till en annan människa " jag tycker väldigt mycket om dig, för mig är du speciell". Hon menade även på att själva skalet och upplägget av en relation var mer eller mindre förstörd då det inte längre är unikt. Varför ska man ligga och säga och känna samma saker för flera människor? ska det inte vara speciellt? Och hur speciellt är det om man förklarar samma känslor för flera personer?
Visserligen så förstår jag hurdant hon menar och jag kan till stor del hålla med henne. Att vara kär ska betyda mer än att bara tycka om någon. Det ska vara något djupare och självklart HAR förhållandegrejen förorat sin stora betydelse, Vi ser för lätt på det! Det är speciellt, det är unikt och det finns människor som aldrig någonsin träffar den RÄTTA. Därför borde man inte ge sig hän till VEM SOM HELT av den anledningen att det är meningslöst! Å andra sidan,- försöker man aldrig hur ska man då veta när den rätta dyker upp?
Livet är så oförutsägbart samtidigt som det är uppenbart och förutsägbart. Det är ett fenomen som man kan definiera men ändå inte.
Bye
